Utforska och lär > Digitala museet > Brukets fest traditioner > Valborgtraditioner i Fiskars

Valborgtraditioner i Fiskars

Valborg infaller mellan vårdagjämningen och midsommar och har ursprungligen firats för att sommaren vunnit över vintern. I det agrara Finland har man haft som vana att på Valborg släppa ut djuren på bete och i jordbruket har Valborg överlag markerat den flit som krävs då växtperioden inleds på allvar. Att utföra tungt arbete på Valborg var dock förbjudet. Endast lättare sysslor fick utföras.

Vid sidan av jul och midsommar har valborgsfirandet varit en av de viktigaste årstidsfesterna i Fiskars. I ett järnbruk bebott av fabriksarbetare har arbetarnas fest naturligt fått en stor roll. Viktigast var majbrasan. Att bränna brasor vid Valborg är ganska ovanligt i Finland och förekommer främst i svenskspråkiga områden. Traditionen anses ha kommit till Finland med fabriksarbetare från Sverige. Där har man bränt majbrasor i flera århundraden och traditionen är fortfarande levande. Brasornas funktion har varit att jaga bort onda krafter för att våren ska komma och skydda boskapen från vilddjur och trolldom.

Fiskars har ursprungligen haft två majbrasor – en i nedre och en i övre bruket. Det blev en riktig tävling mellan de två delarna av bruket att bygga den största brasan. Man började i god tid att samla material till brasan för att förbättra den egna brasans chanser. Det var inte helt ovanligt att pojkarna knyckte material till brasan, och man fick hålla ett öga på sina lager för att undvika att se sin egendom i lågorna. Brasan mättes inte enbart baserat på mängden byggnadsmaterial, utan även baserat på hur högt lågorna steg och på hur kraftigt brasan sprakade. De här egenskaperna fick brasan främst med hjälp av kärtunnor, som man försökte samla så många som möjligt av till brasan. Vid valborg fylldes luften i bruket av tjärluktande rök, vilket var en viktig del av Valborgsstämningen.

Senare räckte en brasa för hela bruket, och den eldades på torget. Traditionen avslutades i början av 2000-talet, då evenemanget växte sig så stort att bruket inte hade kapacitet att ordna det. Under årens lopp hade brasan blivit mycket populär och folk kom till och med långt bortifrån för att uppleva den.

I Fiskars påbörjades alltid stockflottningen vid Valborg. Stockar flottades från Fiskars ända till år 1961. Transportsystemet upphörde också på annat håll i Finland på 60-talet, då andra transportmöjligheter, främst stockbilar, tog över. I Fiskars fraktades stockarna längs Fiskarsån till Skuru hamn. När flottningen inleddes varje år var det en sotr, spännande händelse i det vårliga bruket, för till den hörde att flottkarlarna anlände till bruket. De var ofta hemma från norra Finland och kallades i Finland ofta för ”pojkarna från norr”.? Stockflottningen och skogsjobb sm utfördes på våren lockade också ofta säsongsarbetare från närområdena till bruket, till exempel från Karislojo.

Källor:

Laura Holmström – Minnen från Fiskars
Ebbe Schön – Svenskt folktro A-Ö
Kustaa Vilkuna – Vuotuinen Ajatieto