Explore & Learn > The Digital Museum > From War to Industry > Fiskars during World War II

Fiskars during World War II

Under krigsåren 1939-1945 låg privata bolag som Fiskars p.g.a. behovet av krigsmaterial under statlig övervakning. Fiskars stålproduktion mobiliserades helt och hållet för leveranser till försvarsmakten. Stål tillverkades för olika slags projektiler och ammunition. Borrning av granatskal och tillverkning av bottnar till granater förekom också. Bristen på bl.a. råvaror, maskiner, verktyg, bränsle och arbetskraft medförde trots beställningar ekonomiska svårigheter för Fiskars under andra världskriget.

Fiskars utsattes egentligen aldrig av kriget men vissa händelser väckte oro bland bruksborna. Eftersom Hangö var krigszon flög bombplan också över Fiskars och då sökte bruksborna skydd i t.ex. jordkällare. I februari 1940 blev två personer beskjutna på Gästerby åkrar då de körde ut gödsel. Många av bruksborna oroade sig också för eventuella ryska spioner som kallades för desanter, speciellt efter att det i Ingå hittades en desant år 1941.

Ransoneringstiden

Bristen på råvaror vid andra världskriget ledde i Finland till ransonering av livsmedel och övriga förnödenheter under åren 1939-1954. Ransoneringen fungerade så att livsmedelsproducenterna, som t.ex. Fiskars jordbruksavdelning, blev skyldiga att överlåta en viss mängd råvaror till folkförsörjningens förfogande. Konsumenterna tilldelades sedan köpkort med vilka de kunde köpa en begränsad mängd varor i de av staten utsedda butikerna. På kort såldes bland annat socker, kaffe, mjöl, smör, mjölk, kött och ägg.  Även försäljningen av skor, kläder och tvål reglerades.
Tack vare ett effektivt och fungerande jordbruk klarade Fiskars av att försörja både bruksborna och leverera betydligt större mängder livsmedel till allmän konsumtion än vad som ingick i
överlåtelseskyldigheten.

Överlåtelseskyldigheten år 1946
Fiskars skyldighet 376 490 enheter
Leveranserna utgjorde 835 098 enheter

Efterkrigstiden

Efter kriget tillverkade Fiskars produkter för betalning av krigsskadeståndet. Den organiserade verksamheten kring krigsskadeståndet ökade kunskapen, skapade specialiseringsområden och stödde utvecklingen av ny teknik. Fiskars bolag upplevde ett uppsving inom metallindustrin och utvecklades till storkoncern bestående av sju olika företag. Till kärnföretaget Fiskars Oy hörde år 1949 Fiskars bruk med mekanisk verkstad, plogfabrik och finsmedja, fjäderfabrik i Skuru, Åminnefors stål- och valsverk, Skogby ångsåg och Inha bruk. I koncernen ingick också Oy Billnäs Ab, Oy Ferraria Ab, Finska bult Ab, Salon sähkö- ja Konetehdas samt Rauman naulatehdas.

En av de framgångsrikare produkterna var Fiskars plogen. Under 1940-talet tillverkades plogar i 13 000 exemplar per år, vilket täckte hela det finska behovet. Nya produkter på marknaden var den traktordragna plogen och nyröjningsplogen.

Kolonisationen efter kriget

År 1945 stiftades en kolonisationslag med avsikt att hjälpa den vid kriget evakuerade befolkningen och de hemförlovade frontmännen med boende. Enligt lagen måste gårdar med 100 ha mark överlåta 45% och storgårdar med 800 ha 80% av sin jord för kolonisationen. För att gå miste om så lite av sina för bruksdriften nödvändiga jordegendomar som möjligt skaffade Fiskars bolag ersättningsgårdar och röjde upp ny mark. Specialodlad mark behövde inte heller koloniseras och därför odlades på Fiskars bland annat tobak, gummimaskros, olje- och medicinalväxter. År 1950 var kolonisationsarbetet slutfört men fortfarande återstod att främja de egna anställdas byggande av egnahem genom avsöndrande av tomter och beviljande av räntefria lån. Nya bostadsområden med typhus s.k. frontmannavillor byggdes bland annat i Gästerby, Åminnefors och Skuru.

Käll- och litteraturförteckning:

Carlson, C.E: Fiskars 350 (1999)
Holmström, Laura: Minnen från Fiskars  (1994)
Klevdal, Nils (Red.): Fiskars i dag och för 300 år sedan (1949)
Takeva, E.A:  Fiskars dess jordbruk och ladugårdsskötsel (1945)

Internet:

http://fi.wikipedia.org/wiki/Elintarvikkeiden_s%C3%A4%C3%A4nn%C3%B6stely…
http://fi.wikipedia.org/wiki/Maanhankintalaki
http://www.veteraanienperinto.fi/svenska/siiviilit/frame/siviili_FR_8.htm
http://fi.wikipedia.org/wiki/Tyyppitalo

Opublicerade källor:

E-post korrespondens med informant Margaretha Gripenberg (11.3.2013). Fiskars museum
Intervju med Fiskars minnen, LBA 32. Pojo lokalhistoriska arkiv