Trädgårdsprojekt 2022-2024

Avsikten med trädgårdprojektet 2022-2024 är att göra museets trädgård mer tillgänglig och att utvidga den med en ny lärmiljö bestående av en undervisningsträdgård och utomhusutställning. Inom projektet vill vi även dokumentera några trädgårdar i bruket genom fotografering och intervjuer med personer som har trädgård som hobby. Projektet anknyter starkt till de finska museernas dokumentationsarbetsfördelning TAKO, där Fiskars museum bär nationellt ansvar för att dokumentera trädgårdsskötsel som hobby och samla in trädgårdsredskap till sina samlingar. Finansiering för projektet har tillsvidare erhållits från Nymans stiftelse, I.A. von Julins stiftelse, Nylands svenska trädgårdsförening, Karis-Pojo Sparbaksstiftelse och Brita Maria Rehnlunds stiftelse. Stort tack till bidragsgivarna!

I projektets första fas, våren 2022, byggdes en ny tillgängligare promenadväg genom museets trädgård, en del växter flyttades och platsen för kafébord jämnades ut. I anslutning till trädgården byggdes också ett ankhus och staket för byföreningens ankor, som har till uppgift att bekämpa sniglar. Ankorna är en del av byföreningens Lumo-projekt, vars avsikt är att bekämpa invasiva arter i bruket, men de livar också upp museiområdet. 

Ankorna Klara, Gerda och Brita plaskandes i museets trädgård år 2022.

Målsättningen för år 2023 är att dokumentera tre trädgårdar i Fiskars, grunda den nya undervisningsträdgården och planera utomhusutställningen, som förverkligas under projektets sista år. Sommartid behöver trädgården dessutom dagligen underhållas.

Som projektkoordinator fungerar museipedagog och trädgårdsmästare Frida Westermarck. I projektet deltar dessutom med sin kunskap och skicklighet museets volontär och trädgårdssenior Milvi Pesari, amanuens Maria Ollikainen, som ansvarar för museets insamlings-, dokumenterings- och utställningsverksamhet samt Pojo lokalhistoriska arkivs arkivarie Robert Louhimies. 

Trädgårdens historia

Fiskars museums trädgård finns på Hammarbacken mellan museibyggnaden och Slaggbyggnaden. Båda byggnaderna har från 1900-talets början till 1970-talet helt eller delvis fungerat som bostadshus för brukets arbetare, varför sluttningen ovanför har varit flitigt odlad med rotsaker och nyttoväxter. På området höll sig familjerna även med husdjur som t.ex. höns. Då husen på 1970-talet tömdes på arbetare växte trädgården småningom igen. 

Sluttningen vid Hammarbacken. Till vänster skymtar Slaggbyggnaden och framför den, lilla transformatorbyggnaden. I mitten syns hönshuset och i bakgrunden ser man Meijerskans hus och nya ladugården till höger.

På 2000-talet togs trädgården i bruk inom den museipedagogiska verksamheten och för att sprida glädje för museibesökare och kafégäster. Den gamla stigen mellan husen trimmades upp och bänkar placerades längs stigen. I samarbete med Fiskars bolag röjdes även trädbeståndet i sluttningen, nya fruktträd och bärbruskar planterades och får hämtades till området för att beta och hålla vegetationen under kontroll. Också andra djur t.ex. hästar har betat på området.

Stigen mellan museibyggnaden och Slaggbyggnaden år 2010.

Iståndsättandet av den gamla trädgården fortsatte år 2018 tack vare museets volontärprojekt. Volontärerna, till stor del Milvi Pesari, har skött om att Slaggbyggnadens framgård och stenkanten invid huset har nått en ny blomstringstid. Växterna är delvis hittade på området och delvis flyttade hit från andra trädgårdar. Vi strävar till att främst använda traditionella växter i museets trädgård. 

Blomsterprakt invid Slaggbyggnaden år 2022.