Julfirande i Fiskars

Jul i stugan på 1800-talet

På 1800-talet var det i nyländska bondehem vanligt att pryda stugan till jul genom att lägga ren halm på golvet och gran- eller enris under bänkarna. I taket ovanför bordet hängdes en julgrannlåt, ett lakan som dekorerades med t.ex. färgade fjädrar och lingonris. Halmprydnader som halmhimlar, stjärnor och bockar var också vanliga. Bordet försågs med en vit linneduk och dukades med brödhögar och smör, som skulle stå framme orörda hela julhelgen. På bodet fanns också stearinljus och oftast bibel- och psalmbok. På julafton åt man traditionellt lutfisk, korn- eller risgrynsgröt, bröd och ost och till dryck hade man öl och brännvin. Också hustomten skulle ha sin skål med gröt för att hållas nöjd. Medan husfolket badade bastu smög han sig fram till skålen för att smaka. När alla i huset var mätta lekte man olika jullekar i halmen tills man somnade på golvet. Julfirandet fortsatte med lekar, festmat, och dans fram till tjugondag Knut.

Julbocken – Julgubben – Jultomten

Den vitskäggiga julbock med röd luva som vi känner till i dagens julfirande, är en sammanstöpning av många olika traditioner. Han härstammar ursprungligen från helgonet S:t Nikolaus som länge fungerade som julklappsutdelare på kontinenten. Då S:t Nikolaus figuren inte längre passade in i det allt mer protestantiska Nordeuropa på 1500-talet, uppkom en ny tradition med kristusbarnet, Christleinkind eller Kinkenjes, som julklappsutdelare. På vissa ställen levde S:t Nikolaus traditionen vidare i en snällare version, som Weihnachtsmann eller Santa Claus.  I norden förekom seden med en utklädd bock som sprang omkring i gårdarna och skrämdes och lämnade julklappar. Hans ursprung finner man egentligen i en bock, djävulsfigur, som hölls fjättrad av S:t Nikolaus. Till sist blandades julbocken ihop med folktrons tomte ett övernaturligt väsen som höll till i stugor och stall, hjälpte till med arbetet samt bringade gården lycka. Speciellt vid högtider som jul var det viktigt att göra sig till lags med tomten genom att ge honom en välfylld skål med gröt.

Julgran i taket

Julgranstraditionen spreds under 1700-talet från adliga och borgerliga kretsar i Tyskland till herrgårdar i Sverige och Finland. Till en början förekom granen endast vid fester och processioner, ofta utomhus. I Fiskars blev granar vanliga i tjänstemannahem i slutet av 1800-talet. På den tiden fick man inte själv ta granen från Fiskars stora skogar utan den hämtades från bolagets sida. I början av 1900-talet kom julgranstraditionen även till arbetarhemmen bl.a. tack vare lärarinnan ”Mimmi” Söderwall. Då hängdes granen i taket, vilket var vanligt i trångbodda hem i hela Svenskfinland. Ursprungligen pryddes granen endast med ljus, men senare blev det vanligt med tex. äpplen, pepparkakor, papperskarameller, papperslyktor, hjärtan, bakade ”julgubbar” samt girlander av kräpp- och silkespapper eller flaggor. Tack vare Laura Holmström, museets grundläggare, fick fiskarsborna år 1938 en gemensam utegran, vid vilken de samlades till julbön.

Ett arbetarhems julbord

Julbordets innehåll varierade mycket i arbetarhemmen i början på 1900-talet. Vilka rätter man hade berodde mest på ekonomin och på husmoderns vilja och kunnande att tillreda maten. Hade man egen gris kunde man slakta den till jul och tillreda inälvsmat t.ex. blodkorv och grynkor medan skinkan saltades eller röktes och oftast åts senare. Fattiga hem kunde ibland få en bit skinka som julgåva från tjänstemännen. Med korven eller skinkan hade man t.ex. potatis- och kålrotslåda, kokt potatis eller mos, rårörda lingon och inlagd gurka. Lutfisken med vit sås tillräddes själv och kunde ätas på julafton eller under juldagarna, medan korn- eller risgrynsgröten naturligtvis också hörde julen till på samma vis som det sötade julbrödet. Som julgodis åt man hasselnötter vilket det fanns rikligt av speciellt i Fiskars.

Julpynt och kaffebord hos herrskap

I början av 1900-talet dekorerades herrskapshemmen flitigt med både hemgjorda och köpta guldglittrande julpynt. Granarna pryddes med stearinljus, färggranna karameller med frans, små kassar av glanspapper med godis, köpt julgranskonfekt, glittergirlanger, målade glasbollar, flaggor m.m. Det var också vanligt att till jul och andra festligheter pryda blomkrukorna med rött eller grönt kräppapper. På kaffebordet stod läckerheter som choklad, frukter, russin, dadlar och pepparkakor. Pepparkakan ansågs sedan medeltiden vara en hälsovara, eftersom de många kryddor den innehöll hjälpte mot alla slags åkommor, t.ex. diarréer, kolera, svagsynthet, trög mage och tandvärk. Pepparn ansågs också ha en preventiv inverkan.

Julklappar i förmögnare hem

Under 1700-talets förra hälft kom julklappsseden till våra finska herrgårdar genom militärens och adelns kontakter med societetslivet i Stockholm. Julklappen var ursprungligen en liten sak, t.ex. något som man stulit av sin vän, som man gav tillbaka på julafton tillsammans med en vers. Klappen slängdes in genom dörren och mottagaren skulle gissa sig till givaren. Senare börjar julklapparna hämtas av bockar och julgubbar. Vid sekelskiftet hade julklapparna redan blivit en kommersiell vara. En stor del av borgarbarnens julklappar bestod nämligen av köpta leksaker. Till vuxna gavs ofta handarbeten som man gjort själv t.ex., mössor, tofflor, kragar och fingerborgar, men också köpta varor som böcker, sjalar, handskar eller delikatesspaket med bl.a. sardiner, oliver och kapris.

Julstök i bagar- och mangelstugan

Julens förberedelser började på hösten med fårslakten och fortsatte i december med grisslakten. Alla delar av grisen togs till vara. Köttbitarna slaktades ner i tunnor och krov stoppades med hjälp av oxhorn.

Till julen bryggdes öl av korn, humle, jäst och vatten. Först blöttes kornet och man lät det gro, sedan torkades det i bastun till malt. Malten maldes och blandades med hett vatten. Sedan silades mäsken ifrån vörten genom ett tjockt lager halm, varefter vörten blandades med humle och jäst i jäskaret. Jästen sparades torkad i t.ex. en halmkrans från gång till gång. När drickan var färdig sattes den på tunna.

Veckan före jul skulle det bakas. Tidigt på morgonen blandades degspadet ihop med rågmjölet i degtråget, sedan fick degen jäsa. Av degen bakades främst hålkakor men också limpor. Vid högtider som jul användes en del av öljästen från ölbryggningen för att baka ljust jästbröd. Att värma bakugnen kunde ta flera timmar. När ugnen var lämpligt varm sopades glöden ut och bröden sattes in med brödspaden. De färdiga hålkakorna förvarades på störar i taket.

Till julförberedelserna hörde också den stora julbyken som tog flera dagar då tvätt sparats från sommar och höst. Mangeln var i flitig användning eftersom linnelakan, handdukar och dukar skulle fås släta till jul. Mangelbräden är kända åtminstone sedan 1500-talet. En mer utvecklad form är stenmangeln. Tyget fuktades och rullades om kaveln, sedan skuffades lådan med stenar som tyngd fram och tillbaka av två kvinnor.

Källor och litteratur:

Droke. K. Våra julblommor. Veckans krönika. Julnummer. 1908.
Fredlund, Jane. Stora boken om livet förr.1985.
Holmström, Laura. Minnen från Fiskars.1994.
Klevdahl, Nils (Red.). Fiskars i dag och för 300-år sedan. 1949
Koivisto, Kaisa (et. al.). Joulupuu on rakennettu. 2012.
Lönnqvist, Bo. Och nu är det jul.
Paljakka, Anna. Brukets kokbok. 2001.
Savolainen, Irma. Jultraditioner i Finland.
Sipola, Sinikka. Joulu on lukemisen aikaa. Helsingin sanomat. 23.12.2009.
Talve, Ilmar. Suomen kansankulttuuri. 1979.
Vilkuna, Kustaa. Vuotuinen ajantieto.1994.
Winter, Vivan. När ljusen tändes i Fiskars. På minnenas landsväg II. 1991

Opublicerade källor:

Fiskars bolags historiska arkiv, Fiskars

Minnesanteckningar:
Handboksbiblioteket
Forsberg, Anna. Seder och bruk kring jul och nyår. 1943.

PLA Pojo lokalhistoriska arkiv, Fiskars

Minnesanteckningar:
Fiskars hembygdsförenings arkiv
Hafb. Temautställningar. O. Traditionella julutställningar.
Gripenberg, Margaretha. Anteckningar om julfirande i Fiskars.

Fiskars hembygdsförenings arkiv
Hafb. Temautställningar. O. Traditionella julutställningar.
Backman, Tyra (et. al.). Barndomsminnen. Julfirandet och årets övriga högtider, vardagen m.m.

Fiskars hembygdsförenings arkiv
Hafb. Temautställningar. O. Traditionella julutställningar.
Fiskars museum
Frågelistsvar, Julfirande på Fiskars

Pojo samling
Winter, Vivan. Julfirande på Fiskars.
Johansson, Anna (Red.) Solbacken i helg och söcken, vardag och fest. 1971

Bandutskrifter:

Julfirande i Fiskars
LBA 1. Informant: Eriksson, Erik
LBA 2. Informant: Olsen, Svea

SLS Folkkultursarkivet, Helsingfors

Samling 824
Frågelistsvar, Hur firades julen förr