”Riktigt gamla bergsrådet” Julin

Johan Jacob Julins släkt härstammade från Julita socken i Södermanland i Sverige. Pappan Johan d.ä. var en utbildad apotekare. Han föddes i Västerås och flyttade år 1762 till Finland där han så småningom bosatte sig i Uleåborg och gifte sig med Albertina Karberg. Johan Jacob, eller John som han själv kallade sig för, föddes år 1787. Han tog studenten i Uppsala och läste sig sedan vidare till apotekare. År 1811 köpte han akademiapoteket i Åbo och några år senare gifte han sig med sin ungdomskärlek Lise Keckman. Lyckan blev dock kort då både Lise och deras gemensamma dotter avled inom några år efter giftermålet. För att få tänka på någonting annat beslöt sig Johan Jacob för att göra studieresor till både Sverige och England, och där bekanta sig med gruv- och industriverksamhet.

Under sina år i Åbo startade Julin förutom apoteksrörelsen också tillverkning av medicinska preparat. Dessutom var han delägare i såväl en tobaksfabrik som skeppsvarv och kolonialvaruhandel. Julins intresse för det sociala avspeglade sig bland annat i att han tog initiativ till både folkundervisning och sparbanksrörelse i Finland. Med engelska idéer som förebild startade Julin på 1820-talet i Åbo den första sparbanken och den första Bell-Lancasterskolan i Finland. Undervisningsmetoden i skolan byggde på att de mer erfarna eleverna hjälpte till med undervisningen av nykomlingarna. Julin intresserade sig också för sjukvården och de fattiga och bekostade också därmed två frisängar vid Åbo Akademis sjukhus.

År 1821 gifte sig Julin med den engelska prästdottern Emily Lindsay. Emily avled redan år 1835 och den tredje frun Charlotta Jägerskiöld, mamma till Helene och Hanna, dog i barnsäng bara tre år efter att äktenskapet inleddes. Charlottas syster Louise, som småningom gifte sig med Johan Jacob, tog hand om barnen från de tidigare äktenskapen. Paret fick sedan också egna barn, bland dem Albert, som i sin vuxna ålder blev Fiskars Aktiebolags första direktör.

År 1822 köpte Julin Fiskars bruk och utvecklade bruksverksamheten mot förädling av koppar- och järnmanufaktur. Intrycken som Julin fått under Englandsresorna spelade en stor roll i hur brukssamhället Fiskars under 1800-talet utvecklades och byggdes upp till en fungerande helhet. Julin insåg att det lönade sig att se till arbetarnas sociala förhållanden, något som skiljde Fiskars från många andra bruk vid den här tiden. Arbetarna fick bostäder, en markplätt att odla på och andra förnödenheter som t.ex. ved, vilket var ovanligt i 1820-talets Finland. Julin grundade också en skola dit han anställde en bruksläkare. Johan Jacob blev adlad till von Julin år 1849 och hans valspråk blev: Toimi, Totuus, Toivo (Verksamhet, Sanning, Hopp).

Källor och litteratur:

Schulman, Maria. Skolgång i Västra Nyland i seklets början. Västnyländsk årsbok. 1990
Korhonen, Mikael et.al. Undervisning för flickor – Amelie Schlüters fruntimmerskola i Pojo 1863-39. Västnyländsk årsbok. 1991
Blomqvist, Hjalmar. Skolgång i gamla tider. Västnyländsk årsbok. 2013
Holmström, Laura. Minnen från Fiskars. 1994.
Klevdal, Nils. Fiskars i dag och för 300 år sedan. 1949.
Nikander, Gabriel. Fiskars bruks historia. 1929.

Opublicerade källor

Lovén, Hanna. Minnen upptecknade av professorskan.