Albert von Julin, född den 22 december 1846 i Pojo, var en framstående affärsman och industriledare. Hans far, John von Julin, som köpt Fiskars bruk 1822, var en av 1800-talets mest betydande industriella ledare i Finland. Albert var endast sex år gammal då John dog, men han fick en gedigen utbildning och praktisk erfarenhet inom industrin trots allt.
Från kriser till framgång under Alberts ledning
Albert började sin självständiga affärsverksamhet 1866 och tog över ledningen av Fiskars Ab år 1875 från sin halvbror, Emil Lindsay von Julin. Han behöll posten till sin död år 1906. Under hans ledning räddades företaget från ekonomiska svårigheter och utvecklades till en framstående industriell aktör. Han var känd för sin förmåga att hantera risker och utveckla företagets varumärke, vilket innefattade produkter som smidesjärn, gjutgods och jordbruksredskap. Han grundade Fiskars aktiebolag år 1883, och införlivade Trollshovda masugn, Skogby ångsåg och Åminnefors bruk med bolaget.
Som disponent spelade Albert en avgörande roll i att modernisera transportinfrastrukturen i Fiskars. Han ansvarade för importen av det första smalspåriga ångloket, Lillbässen, vilket var en viktig milstolpe i landets järnvägshistoria. Lokomotivet, tillverkat av Krauss i Tyskland, anlände till Hangö hamn i augusti 1891 och monterades ihop i Skuru under övervakning av leverantören Axel von Knorring.
Frun Sophie (född Bergenheim) och Albert von Julin bodde med sin familj i Stenhuset i Fiskars. Familjen bestod av deras döttrar Karin, Sara, Brita och Rachel samt sönerna Albert och Jacob.
Vid sidan om sina egna barn spelade Albert von Julin även en betydande roll i den blivande Marskalk Carl Gustaf Emil Mannerheims liv, särskilt under hans ungdom. Efter att Mannerheims far lämnat familjen och hans mor dött strax efteråt, blev han och hans syskon de facto föräldralösa. Albert von Julin, som var deras morbror, tog på sig ansvaret att ta hand om Mannerheim. Albert såg till att han fick en utbildning och skickade honom till kadettskolan i Fredrikshamn när han var femton år gammal. Detta var ett viktigt steg som formade Mannerheims framtida militära karriär.
Albert och Sophie von Julin
År 1894 firades Sophies och Alberts silverbröllopsdag i Fiskars. Gästerna anlände med Lillbässen från Skuru till Fiskars bruk. Bland gästerna fanns släktingar och vänner från affärs- och vetenskapsvärlden, bland annat Emanuel Nobel (brorson till Alfred Nobel), Einar och Birger Runeberg (barnbarn till J.L. Runeberg).
Sophie och Albert var ett energiskt par som, förutom att sköta den ekonomiska verksamheten, också tog hand om de mindre bemedlade i bruket och satsade på utbildning och hälsovård. Sophie var en välgörare som undervisade flickor i hushållning, hjälpte brukets änkor och tog hand om de fattiga. På Sophies dag den 15 maj dukades långa bord framför Stenhuset för festligheter.
Albert von Julin ledde Fiskars bruk i över 30 år. Han dog år 1906, varefter Sophie och barnen flyttade från Fiskars till Koskis och Sällvik herrgårdar. Sophie levde till hon blev 81 år gammal. Efter Sophies död grundade hennes barn en stiftelse till minne av sin mor, kallad Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse. Stiftelsen främjar än idag sjukvård samt kultur- och folkhälsoarbete i Västra Nyland.