Fiskars värdshus och butik

Trots att handeln ännu i början på 1800-talet var begränsad till städer med stapelrättigheter, som till exempel Ekenäs, lyckades bruksägaren Johan Jacob von Julin få tillstånd att importera varor med egna skepp till Skuru. År 1836 lät han enligt arkitekt A. F. Granstedts ritningar uppföra ett värdshus i Fiskars bestående av krog och butik. Byggnaden hade fyra rum och kök på nedre plan och sju rum på övre plan. Butiken var möjligen ända sedan början placerad i rummen mot Samlingslokalen. I övre våningen fanns rum för resande och här bodde även butiksinnehavaren som också var krogvärd. Senare fanns här butikens kontor.

I början sköttes värdshuset av privathandlare enligt kontrakt med Fiskars aktiebolag. Bolaget beslöt år 1917 att ta över affärsrörelsen på grund av den rådande varubristen och grunda Fiskars minuthandel. Butiken gav bra återbäring till dem som anlitade den, under 1940-talet till och med 4%. År 1949 fanns planer på att lägga ner butiken, men bruksborna vädjade till Fiskars bolag att fortsätta minuthandelns verksamhet och förnya affärslokalen. Butiksverksamheten i värdshuset fortsatte till år 1959. Pojo handelslag som redan under minuthandelns tid haft en köttbutik i Fiskars utvidgade och fortsatte med butiksverksamhet i bruket.

Butiksfröken Ninni

Ninni Henriksson arbetade som butiksbiträde vid Fiskars minuthandel åren 1949-1959. Hon minns bland annat att de i början då hon var ovan var svårt att mäta upp lösviktsvaror i rätt påsar. I butiken såldes allt möjligt från tyger och virkgarn till tobak och hästskor. De flesta livsmedel såldes i lösvikt t.ex. mjöl, gryn, socker, jäst, kaffe och karameller. Under ransoneringen då kaffet var på kort minns Ninni att varje butiksbiträde fick en låda med tio kilo kaffe som man själv skulle hålla reda på att dela ut i rätt mängder mot kupongerna. I bakrummet fanns en silltunna och ute i källaren förvarades drycker som citronsoda. På framsidan av butiken fanns till och med en liten bensinpump. Försäljningen gick till så att man räknade ner allt på ett kvitto vars andra del sedan tillfördes bokföringen. Varje biträde hade en egen kassalåda att hålla reda på. I butiken kunde arbeta upp till sex biträden samtidigt.

Värdshusinnehavare
1860-talet Galle
1871-1917 Karl Grelin
1917-1959 Fiskars Ab

Arbetarnas egen butik

Privathandlarens monopolställning i bruket ledde i slutet av 1800-talet till förhöjda priser, vilket i försämrade de lågavlönade arbetarnas ekonomiska förhållanden.  På ett möte beslöt en grupp arbetare att grunda en egen andelsaffär, som fick namnet Pojo andelsförening utan tillskottsplikt. Eftersom privathandlaren i Fiskars hade ensamrätt att bedriva handel, var arbetarna tvungna att bygga andelsaffären i Bollstad tre kilometer från bruket. Butiken öppnades första april 1903. Butiken blev småningom en framgångssaga med filialer runtom i västra Nyland. På initiativ av butiksföreståndaren T.E. Karhu utvidgades butiken under 1920-talet till en storaffär. En affärstomt köptes i Karis för huvudkontor och centrallager och namnet ändrades till Västra Nylands Andelsförening u.t. År 1941 byttes namnet till andelsaffär Konsum u.t.

Käll- och litteraturförteckning

Karhu T.E, Karhu Eeva (toim.): Konsum 50 år vuotta 1903-1953.
Pojo Andelsförening/Pohjan Osuuskauppa 1903-1913. (1913)
Västra-Nylands Andelsförening u.t. 1903-1923. (1923)

Opublicerade källor:

Gripenberg, Margaretha: Fiskars Värdshus uppfört 1836. Fiskars museum
Intervju med Fiskars minnen, LBA 32. Pojo lokalhistoriska arkiv
Kooperationen i Fiskars utställningsmaterial. Fiskars museum