Utforska och lär > Digitala museet > Johan Jacob von Julin+Fiskars=200 år

Det har i år förflutit 200 år sedan Johan Jacob ”John” Julin köpte Fiskars bruk. John brukar kallas för Fiskars andra grundare. Fiskars museum uppmärksammar märkesåret med att under året i olika teman beskriva Johns liv och gärningar.

Johan Jacob Julin föddes 1787 i Uleåborg, där hans far var apotekare. Hans far, Johan Julin, hade flyttat till Uleåborg från Uppsala, men släkten härstammade från Julita socken i Södermanland vilket förklarar namnet Julin. Hans mor, Albertina Karberg, var dotter till den förre apotekaren i Uleåborg. Johan Jacob fick till en början privatundervisning och därefter gick han i trivialskolan i Uleåborg. Han inledde farmacistudier under sin far och slutförde sina studier 1810 då han avlade apotekarexamen. Också hans bror kom att bli apotekare, och båda kom att bli betydelsefulla personer i sin nya hemstad Åbo. Men mer om det nästa gång.

John Julin köpte efter avlagd apotekarexamen akademiapoteket i Åbo. Hans affärer gick bra, och han visade sig ha god hand med apoteksverksamheten. Hans far köpte några år senare det andra apoteket i Åbo och flyttade från Uleåborg till Åbo. Brodern Erik Julin tog över faderns apotek efter dennes bortgång 1820, och kom att bli en betydelsefull gestalt på flera plan i Åbo. John Julin gifte sig sommaren 1813 med Lise Keckman, en barndomsvän från Uleåborg. Äktenskapet blev lyckligt men kort. Lise avled i barnsäng 1815, och några månader senare togs också dottern Emma ifrån honom. Dessvärre skulle den höga barndödligheten och den bristande sjukvården komma att följa John också längre fram i livet, men mer om det nästa gång.

John Julin hade blivit änkling i en ålder av 28 år. Då hans spädbarn Emma också togs ifrån honom fick han rådet att resa till Europa. Under resan kom han att få se ett Europa där den industriella revolutionen kommit mycket längre än i Finland. John såg under sina resor många sådana nymodigheter som han senare kom att föra till Finland. Under resan till England bodde han utanför London hos teologie doktor Lindsay från Skottland. Han skulle senare komma att gifta sig med doktor Lindsays dotter Emily, också kallad Emilia.

Under sina resor i England kom John Julin i kontakt med Emilia Lindsay, och 1821 gifte de sig. Paret bodde i Åbo till dess att universitet 1828 flyttade till Helsingfors. De flyttade med men trivdes inte där. Sedan John köpt Fiskars bruk 1822 bodde paret främst under somrarna i Fiskars men efter den korta vistelsen i Helsingfors flyttade de 1829 till Fiskars. Emilia blev då den första brukspatronska som bott i det relativt nybyggda Stenhuset. Paret fick sammanlagt fem barn, av vilka fyra dog i späd ålder. Då sonen Emil föddes, gick Emilia det tragiska ödet till mötes och avled i barnsäng.

John Julin var en föregångare med stort F. Han hade ett brett intresse för oerhört många områden, inte enbart tekniska sådana. På det tekniska planet fick han mycket av sina idéer från sina resor och genom att läsa tekniska tidskrifter. Han försökte redan 1819 starta ett ångbåtsrederi, 14 år före Finlands första ångfartyg byggdes. Hans mekaniska verkstad i Fiskars var den första i sitt slag i landet, och tillverkade maskindelar till den växande industrin. Då landets femte ångfartyg tillverkades 1838, nämligen ”Helsingfors”, var det det första som byggdes med finsktillverkat maskineri. Det hade framställts i Fiskars mekaniska verkstad. John Julin var en föregångare också på andra plan och 1822 grundade han Finlands första sparbank i Åbo, och också på skolfronten var han en föregångare.

Under sina resor i England kom John Julin i kontakt med skolor av Bell-Lancaster-modellen, som gick ut på att de längre hunna eleverna undervisade de yngre. Julin grundade 1820 den första Bell-Lancaster-skolan i landet i Åbo, och 1826 lät han börja bygga en skolbyggnad i Fiskars. Skolverksamheten drog igång 1832 i en tillfällig lokal, och flyttade 1833 in i den nya skolbyggnaden som kom att bli en del av den så kallade tornursbyggnaden. Det kännspaka tornet fick byggnaden i slutet av 1830-talet och sedan 1842 har Könni-klockan nr. 9 visat tiden för bruksborna. Skolan var verksam till 1872 då den ombildades till en folkskola och 1928 delades skolan i en svensk och en finsk skola. Den svenskspråkiga skolan stängde 1971, på grund av för få elever.