Karl Hugo Fröjd (12.3 1889–6.1 1956) var en Fiskars-arbetare som jobbade i övre bruket i Fiskars. Detta var den tunga industrins centrum i bruket, och här fanns bland annat den mekaniska verkstaden, plogverkstaden, valsverket och gjuteriet.
I sin ungdom arbetade Fröjd vid mekaniska verkstaden där bland annat olika maskindelar tillverkades, och han arbetade även vid plogverkstaden där de kända Fiskars plogarna gjordes. Fröjd kom från en gammal Fiskars-släkt, och det kan tänkas att redan många generationer före honom hade jobbat vid övre brukets verkstäder och fabriker. Han var även aktiv inom Fiskars ungdomsförening, en år 1905 grundad förening som hade som mål att hos ungdomen och folket ”värka för ett kristligt-sedligt sinnelag, fosterlandskänsla, enighet, upplysning och förädling av ungdomsnöjena”. Under mötena övade man sig i diskussion, spelade små teaterstycken och sjöng även ofta allsång. Det sägs att detta gjorde att barnen i Fiskars var vana med att höra sång i hemmen, vilket säkert även var fallet i Karl Hugo Fröjds hem.
Arbetarna bodde ofta i bostadsområden när verkstäderna, och ofta ingick även boende i arbetarens löneförmåner. Många av övre brukets arbetare bodde i Kulla, ett mysigt bostadsområde nära bruket med röda trähus belagda i landsbygdens idyll. Arbetet på fabrikerna var tungt och smutsigt, och man började ofta redan i ca 10-års åldern arbetet som lärling eller springpojke på fabrikerna. Då Fröjd jobbade i smidespressen och smed ut plogbillar jobbade han nära den stora ungen som smälte stålet, i konstant närhet av de vit-gula eldslågorna som slickade ugnens öppningar. Bruket tog dock bra hand om sina arbetare, och erbjöd dem tillgång till boende, skolgång, läkare, bibliotek och många olika fritidssysslor och ett livligt föreningsliv.