På skogstur

Skogen har alltid varit livsviktig för bruket eftersom verksamheten vilade på tillgången av kol. Genom åren förvärvade Fiskars bruk därför stora jord- och skogsområden och med på köpet följde ett hundratal sjöar. De digra skogsområdena i Fiskars gav bruksborna möjlighet att idka jakt, fiske och bärplockning som fritidssysselsättning och som ett tillskott i försörjningen.

Emma och Victor Brejder lägger nät i Degersjön i början av 1900-talet. Foto: Fiskars museums bildsamling

Innan fiskelagen togs i bruk år 1951 och Fiskars fiskeförening – Fiskarsin kalastusyhdistys r.f. grundades var det antagligen rätt fritt att fiska i de flesta sjöarna kring bruket. Många fiskarsbor hade ändå sina givna fiskeplatser, som kunde gå i arv inom släkten. För att underlätta fiskefärderna byggdes ekor och små ”kojor” vid insjöarna. Att ta sig genom skogen ut till kojan gav också ett välkommet avbrott i den annars tunga vardagen vid verkstäderna under 1800 och 1900-talet.

Finsmed Ivar Holmström vid Holmströmska kojan. Foto: Fiskars museums bildsamling

På grund av brandfaran fick stugor endast byggas på de små öarna på insjöarna. Den första kojan byggdes mellan åren 1882–1886 av dagsverkaren Semenius på Öksjö Storholmen. Kojan var enkelt byggd av stående störar. Den följande byggdes på Lutsjö av två finsmeder. Den var konstruerad av bräder mot en bergvägg och inreddes med två britsar och en kamin. Under 1900-talet ökade stugornas antal stadigt och på 1960-talet kan man se en tydlig andra byggvåg med nya sommarstugor på Stor-Kisko och Degersjön. Sommarkojorna uppförda av arbetare i Fiskars var en ovanligt tidig företeelse i finsk historia.

I skogen under 1950-talet

Skogen innebar både nytta och nöje för de anställda på bruket under 1950-talet. Folkskolans elever kunde gå till skogen för att plocka lingon för skolan. Lingonen serverades i samband med skolluncher. Barnen lekte också i skogen. Speciellt Rövarberget och Riddarberget bakom Tulilinja hade så spännande namn att man gärna lekte där, till exempel säckhoppning eller att man var i skogsarbete. Till samma platser gjordes också klassutfärder.

Olga och Berthel Axelsson på en utflykt i skogen med barnbarnen. Berthel verkade som prokurist vid Fiskars bolag fr.o.m. år 1926. Han var med och grundade Fiskars Sångarbröder och var dess ledargestalt i många år. Foto: Fiskars museums bildsamling

Lingon och blåbär plockades också hem, och av lingonen gjordes lingonsylt. Kantareller plockades en del, men knappast några andra svampar. Av färska kantareller gjorde man kantarellsås. Vintertid skidade man mycket och spåren gick delvis i skogen. Det fanns också många stigar där man ginat genom skogen för att ta sig till olika platser. Man kunde också vandra i brukets skogar med familjen och övernatta i tält eller fiska. Vintertid pilkade man på insjöarna.

Pojo Flickorna, flickscouter, ska ha spårning vid Flacksjö år 1955. Foto: Fiskars museums bildsamling.

När familjer som arbetade för bruket ville bygga sig ett hus, kunde de få tillstånd att mot avgift hämta stock från skogen. Man fick på samma sätt också samla ved åt sig mot en avgift. Längre bakåt i tiden ingick veden i löningen. Under 1950-talet hade många bruksfamiljer en julgran från Fiskars skogar. Lövknippen av kvistar från lövträd och buskar samlades för husdjuren, som många höll sig med ännu under 1950-talet. Att göra badkvastar av björk var också vanligt.

Under 1950-talet såg djurbeståndet i skogarna delvis annorlunda ut än i dag. Man kunde till exempel rätt ofta träffa på älgar, bisam och orrar i skogen. Däremot fanns inga hjortar i Fiskars på den tiden. Vargar såg man inte heller till. En del bruksbor jagade bisam för att få sig en extra inkomst. Bisamskinnen torkades och så åkte man buss till Helsingfors för att sälja dem.

De kända älgjakterna på Fiskars

De stora skogarna runt Fiskars och Skogby, har gett god grund för upprätthållande av jakttraditioner inom ledningen för Fiskars Aktiebolag. En viktig person i det här sammanhanget var disponenten för Åminnefors stålverk, John von Julin. Han ledde jaktverksamheten i Skogby och fick bland annat order att tömma skogen där på älg under kriget vid Hangö-fronten åren 1941–1943. I Skogbyjakterna deltog släktingar och utvalda gäster. John ansvarade också till en början för jakterna i Fiskars skogar. År 1935 arrangerades dessutom en historiskt intressant jakt på Haapaniemi i Kisko, en gård som tillhörde Fiskars ägor. I den deltog fältmarskalk C.G. Mannerheim, bergsrådet Jacob von Julin d.ä. och greve Carl Erik Mannerheim. År 1918 hade en annan anmärkningsvärd älgjakt arrangerats på Fiskars. I den deltog bland annat Rüdiger von der Goltz, som ledde tyska styrkor under inbördeskriget och Carl von Wendt, som förestod Sveaborgs fångläger.

Albert Lindsay von Julin med gäster framför Stenhuset. Sällskapet deltog i en älgjakt på Fiskars år 1918. Foto: Fiskars museums bildsamling

Under 1970-talet utvecklades jakterna med ledning av Fiskars verkställande direktör Göran J. Ehrnrooth och direktören på fastighetsförvaltningen Olof Bruncrona till en årligt förekommande företeelse. De lyckade Fiskarsjakterna med inbjudna från bland annat Nylands Brigad, Metsäliitto och kolleger inom industri och handel bidrog positivt till Fiskars ”brand”.

Friluftsstråk, promenadrutter och cykelleder

Redan i början av 1900-talet insåg den sportintresserade bruksläkaren Lennart Holm betydelsen av gymnastik och träning. Han ledde Fiskars första idrottsförening kallad Fiskars gymnastikklubb och anlade en slags idrottsstig med punkter för gymnastik uppe på ”doktorsbacken” i övre bruket. Spår av stigen finns fortfarande kvar i dag i skogen.

År 1972 byggde den finskspråkiga idrottsföreningen FU-47, med stöd av Fiskars bolag och speciellt forstmästare Clas-Johan Grönvall, ett två kilometer långt belyst skidspår i skogarna vid Kattkärr. Spåret har senare förlängts och används fortfarande flitigt av bruksborna.

Under 1980-talet inrättades på initiativ av Stig Nordman en två kilometer lång träslagsstig i området kring karaktärsbyggnaden Stenhuset. Längs stigen finns 25 skyltade träslag och bland dem en ek, som är lika gammal som bruket. Naturen kan upplevas också via utmärkta vandrings- och terrängcykelleder. De senare på totalt 60 km har byggts under 2000-talet av Fiskars Village Trail Center.

Arkeologiska minnesmärken i skogen

Då man vandrar i skogen i Fiskarstrakten kan man stöta på intressanta spår av tidig bebyggelse och bruksverksamhet. I Pojo finns närmare 80 fasta fornlämningar eller kulturarvsplatser. Nedanför följer några platser värda att besökas.

I Kohagen i Järnvik finns ett gravfält från järnåldern. Enligt forskningar gjorda år 1994 har området åtminstone 18 gravrösen och en boplats.

Ett av rösena i Järnvik. Foto: Fiskars museums bildsamling

I Leilä by i f.d. Kisko socken finns ett område som kallas för Malmberget. Där bedrevs gruvverksamhet åren 1630–1866. På området finns kvar sju gamla gruvschakt, spillhögar av sten och delar av konstruktioner som hört till gruvverksamheten.

Längs skogsstigen i Rissla kan man bland annat beundra Rissla fallet och det tidigare elkraftverkets konstruktioner. Rissla-dammen och elkraftverket byggdes år 1899 för att förse Fiskars bruk med el. Rutten på fyra kilometer börjar i centrum av Fiskars bruk.

Promenerar man längs tomasbölevägen i Pojo och följer en kort skogsstig, möter man ett minnesmärke över Finlands första pappersbruk, som tillverkade lumppapper 1667–1713.

Visste du att…

Att ”skogsbada” eller vistas i skogen med öppna sinnen är bra för den mentala hälsan och immunförsvaret. Det sänker bland annat stressnivån, blodtrycket och pulsen. Trenden började i Japan på 1980-talet och kallas där för Shinrin-Yoku.

Fiskars byförening har fortsatt att hålla i liv traditioner som främjar bruksbornas välmående och vistelse i naturen. Undersektionen för natur och fiske ”Luonto ja kalakerho” har bland annat roddbåtar och sup-bräder som fiskarsborna kan låna vid olika sjöar för att fiska eller bara njuta av naturen.

Fiskars Group donerade ett 40 ha stort markområde ”Dagmarsparken” vid Källviken åt Fortstyrelsen till Finlands 100 års jubileum. Syftet var att ge finländarna och finlandsvänner en möjlighet att njuta och inspireras av naturen. Parken är i dag ett naturskyddsområde som består av vandringsleder, strand och Dagmarskällan, med porlande friskt vatten. Källan har sitt namn efter Rysslands kejsarinna Dagmar eller Maria Fjodorovna som var gift med Alexander III. Paret seglade ofta under 1880–1890-talet i den finska skärgården och besökte då också många gånger källviken och promenerade i området. Friherre Mauritz Hisinger lät uppföra ett minnesmärke i Källviken för att hedra kejsarparet.

Källor & Litteratur:

Pojo lokalhistoriska arkiv/ Ljudbandsarkiv.

Fiskars jakterna 1974–2003.

Grönroos, Tor-Erik & Törnqvist, Sune. Kojorna i Fiskars – Fritidsboende 1882–2001. 2002.

Grönroos, Tor-Erik. Fiskars Fiskeförening – Fiskarsin kalastusyhdistys r.f. 1953–2003. 2003.

Holmström, Laura. Minnen från Fiskars. 1994.

Pihlgren, Gösta & Salama, Laura. Fiskarin urheilijat -47 ry 60-vuotishistoriikki v. 2007. 2007.

Pihlström, Kåre. Källviken Dagmars park. 2017.

Westerholm, Kurt. Fiskars IF 75 år, 1915–1990. 1990.

Winter, Albert. Sommarstugorna i brukets omgivning. Fiskars i dag och för 300 år sedan. 1949.

Internetkällor:

Fiskars ger Dagmarskällan i födelsedagsgåva till Finland, Västra Nyland. https://www.vastranyland.fi/artikel/78868cf0-718d-43a8-aa31-4a3dd8f72811. Från internet 8.8.2023.

Järnvik, Kyppi. https://www.kyppi.fi/to.aspx?id=112.606010012. Från internet 9.8.2023.

Malmberget, Kyppi. https://www.kyppi.fi/to.aspx?id=108.259400001. Från internet 9.8.2023

Skogsbad, Scandinavian Nature and Forrest Therapy Institute. https://www.scandinaviannatureandforesttherapyinstitute.com/skogsbad/. Från internet 9.8.2023.

Suomalaisten ulkoiluaktiivisuus säilynyt korkeana – luonnonalueet entistä aktiivisemmassa ja monipuolisemmassa käytössä. 12.5.2022. Naturresursinstitutet Luke. https://www.luke.fi/sv/seurannat/luonnon-virkistyskayton-valtakunnallinen-inventointi-lvvi/riksomfattande-inventering-av-rekreation-i-naturen-beskrivning. På internet 10.8.2023.

Ta dig ett skogsbad, Folkhälsan. https://www.folkhalsan.fi/ut-och-njut/artiklar/artikel-126/. Från internet 9.8.2023.

Tomasböle Pappersbruk. Wikipedia. https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomasb%C3%B6le_pappersbruk. Från internet 22.8.2023.

Träslagsstigen, Fiskarsvillage. https://fiskarsvillage.fi/sv/tjanster/tradslagsstigen/. Från internet 8.8.2023.