Fiskars kvarn
Det är känt att det vid Fiskars å funnits en kvarn redan innan bruket grundlades år 1649. Den nuvarande kvarnen är byggd år 1898. Den ritades av arkitekt Waldemar Aspelin, vars far var direktör på Fiskars åren 1859-1882. Byggnadsmaterialet kom från bruket. Slaggteglet var en restprodukt från järnframställningen i puddelugn vid Fiskars valsverk och rödteglet kom från brukets eget tegelbruk.
Kvarnen var mycket anlitad av regionens bönder. Till och med fiskarna från skärgården kom sjövägen till bruket för att mala sin säd. Förutom malning av säd framställdes t.ex. också ångvalsade havregryn. Ångkraften fick man från en ångmaskin som kallades lokomobil. Sådana användes som kraftkälla inom jordbruket ända in på 1950-talet.
Fram till år 1940 då spannmålsregleringen infördes betalades en del av arbetarnas lön i natura. I kvarnen fanns två stora tullkistor, den ena för råg och vete och den andra för havre. För varje hektoliter råg eller vete som maldes togs 5 liter till kistan. Av varje hektoliter havre togs 4 liter till kistan. Den sista dagen varje månad tömdes kistorna och mjölnaren erhöll vart tionde mått, alltså 10% av innehållet. Utbetalningen, som var en omständlig och högtidlig ceremoni, sköttes av magasinpojken under förvaltarens och mjölnarens strikta övervakning. Om kistorna var välfyllda och mjölnarens andel stor hände det att spannmålsleverantörerna blev bjudna på kaffe och sup hos mjölnaren. Hur lönsam kvarnen var kunde man bland annat se av antalet svin och nyttodjur som mjölnaren hade på sin gård. Kistorna vars innehåll var lika värdefullt som pengar var låsta med flera stora hänglås och nycklarna förvarades vid brukskontoret.
Kvarnens verksamhet upphörde år 1958. Efter det maldes fodersäd med en hammarkvarn i tröskhuset. Resten fördes till Ekenäs eller Svartå kvarnar för att malas.
I museet finns två mått som använts vid uppmätning av mjöl vid utbetalningen av natura förmåner. Även ett lås till rågkistan finns bevarat i samlingarna.
Mjölnare under 1800-talet:
1813-14 Abraham Rajalin f. 1769
1815-20 Gustaf Ljungqvist f. 1782
1828-29 Israel Rönndahl f. 1780 i Lojo
1830-36 Carl Bergström f. 1801 i Kyrkslätt
1837-43 Gustav Nyqvist f. 1803 i Janakkala
1844-46 Henrik Gabrielsson f. 1825 i Karislojo
1847-00 Gustaf Lindgren f. 1866 i Sjundeå
Mjölnare under 1900-talet
1900 – 10 Karl Theodor Lindgren f. 1866
1911 – 29 Karl August Dahlman f. 1870 i Svartå
1932 – Uno Alfred Kallio f. 1889 i Nykyrka
1940 – Väinö Mikael Kallio f. 1889 i Nykyrka
1940 – 58 Kauko Ilmari Kallio f.1917
Käll- och litteraturförteckning:
Opublicerade källor:
Arkivmaterial, Fiskars kvarn. Fiskars bolags historiska arkiv
Brev från Fiskars jordbruksavdelning (1950). Fiskars museum
E-post korrespondens med informant Margaretha Gripenberg (13.3.2013). Fiskars museum
Fiskars mantalslängder (1940-1950). Pojo lokalhistoriska arkiv
Intervju om Fiskars minnen, LBA 13. Pojo lokalhistoriska arkiv
Utställningsmaterial om kvarnen (1998). Fiskars museum